Bankers rapporterade kreditförluster: resultatet av syftet med IFRS 9 ECL

Det har varit ett stort fokus på kreditförluster i bankernas finansiella rapportering för Q1 2020. Skälet är den pågående pandemins effekter på bankers, företags och privatkunders återbetalningsförmåga.

Av rapporterna framgår ökade kreditförluster med ökade reserveringar som främsta skäl till utvecklingen. Utfallet är väntat eftersom redovisningskraven som infördes 1 januari 2018 avseende förväntade kreditförluster (eng. Expected Credit Losses, ”ECL”) i IFRS 9 Finansiella instrument syftar till att företag ska göra reserveringar för kreditförluster tidigt och framåtblickande snarare än sent och bakåtblickande. Coronakrisen kan ses som ett elddop för huruvida den nya redovisningsstandarden för förväntade kreditförluster fungerar som avsett.

Sammanställning av bankers kreditförluster Q1 2020 jämfört med Q1 2019

Av graferna nedan framgår dels bankernas kreditförluster i förhållande till utlåning för första kvartalet 2019 respektive 2020, dels en fördelning av ökningen i bankernas kreditförluster fördelat på reserveringar respektive konstaterade kreditförluster.

Graf 1: Urval av svenska bankers rapporterade kreditförluster Q1 2020 jämfört med Q1 2019. I syfte att skapa ett homogent mått för bankerna har totala kreditförluster under perioden uttryckt i % av total utlåning före reserveringar använts i den vänstra delen av grafen. Den högra delen av grafen är beräknad för varje bank som förändring i reserveringar respektive konstaterade kreditförluster som % av total förändring i kreditförluster.

Som framgår av den vänstra grafen har samtliga bankers kreditförluster ökat jämfört med samma kvartal förgående år samt att det är förändring i reserveringar för förväntade kreditförluster som är den huvudsakliga orsaken till utvecklingen. Jämfört med Q1 2019 har utlåningen hos utvalda banker vuxit vilket innebär att ökningen i kreditförluster uttryckt som relativt mått skett till följd av förhöjd risk. Av graferna framgår också att det är stora skillnader mellan bankerna avseende rapporterade kreditförluster – något som belysts i exempelvis artiklar av Risk.Net och FAR.

Förklaringarna till de ökade reserveringarna kan vara flera. Försämrade utsikter avseende den makroekonomiska utvecklingen och större vikt vid pessimistiska scenarier har lyfts fram som huvudsakliga skäl. Andra förklaringar är förväntade eller redan inträffade finansiella svårigheter för kunder inom vissa sektorer som innebär högre risk för fallissemang samt stadieförflyttning. Stadieförflyttning mellan 1 och 2 (väsentlig ökning av kreditrisk) innebär att kreditförluster ska beräknas över längre tidshorisont.

Framåtblick

Vid rapporteringen för Q1 2020 hade Coronapandemins effekter på ekonomin börjat uppskattas. Bedömningarna av effekterna och prognoserna framåt har under senare tid ytterligare förvärrats. Förväntningarna är därmed att reserveringar för kreditförluster kommer att öka ytterligare i Q2 rapporteringen men det faktiska utfallet i from av konstaterade förluster kommer att dröja. Tack vare den framåtblickande mekaniken i IFRS 9 kommer framtida konstaterade kreditförluster helt eller åtminstone delvis täckas av redan gjorda reserveringar vilka då redan har tagits i resultatet.

Huruvida totala kreditförluster hos respektive bank kommer öka eller minska beror till stor del på om utfallet av Corona-effekterna på ekonomin är i linje med de scenarier som använts vid beräkningen av förväntade kreditförluster.

Omeo följer utvecklingen i kommande rapporter med stort intresse.